Det bor en liten egoistisk djävul i oss alla. Några av oss har den i litet format, hos andra är den mer…uttalad. Jag tänker (som exempel, Helga) på dom där säljarna på Tradera som skriver tre skärmsidor om sina betalningsvillkor (förskott, såklart) och hur hårt dom kommer behandla köpare som inte fullgör sina skyldigheter, hur bra dom packar varorna, att dom tar betalt för packningen och att dom inte tar nåt som helst ansvar för frakten. Och att det är köparens ansvar att ställa frågor kring varan, för dom fritar sej generellt från allt ansvar för kvalitet och funktion hos det dom säljer. Tre sidor sån skit läser man.
Sen tittar man på deras varor – och får en suddig mobiltelefonbild på (exempel, Helga, exempel) en bilmotor. Eller en gammal fin bälgkamera. EN jävla bild i frimärksstorlek.
Och varubeskrivningen: ”Se bild”
Allt detta sammanlagt känns så genomruttet för en händig man. ” – Ge hit stålarna, torsk, och skit i resten. Du ska bara betala - och det kvickt. Fatta det, dumpucko.”
Sen finns det motsatsen – människor som inte gett det hänsynslösa egosvinet nåt livsrum. Människor som har andra drivkrafter, på nåt sätt. När den händige var ung kom han i kontakt med amatörradio – ni vet, gamla stofiler som knackar morsekod till varann med hembyggda ångradiosändare och telegrafnycklar i mässing, stämplade med L M Ericsson. Dom byggde sändare på köksbordet och labbade med trådantenner och lyckades överbrygga enorma avstånd med den enklaste av utrustning.
Inom amatörradion finns sedan början av 1900-talet ett begrepp som kallas ”ham spirit”. Ham spirit är den anda av generositet som genomsyrar hela amatörradiovärlden – en vilja att dela med sej av både kunskaper och det som ligger i skrotlådan. Den generösa inställningen från de redan etablerade har gjort det möjligt för miljontals smågrabbar och tjejer att komma igång med denna fascinerande hobby. Ham spirit var liksom nyckeln för snorungar (som er händige) att få kunskaper och få fatt i radiorör, transformatorer och allt annat som behövdes – UTAN förskottsbetalning och tre sidor reservationer. Oftast gratis, eller som ”långlån” eller till självkostnadspris. Kunskaperna serverades med ett leende från ”those in the know”.
Ham spirit är ett exempel på människors godhet. Ett litet, obetydligt exempel – men ändå.
Varför denna långa utläggning? Jo – den händige råkade nyss på ”ham spirit” igen. Det händer ibland – även i dessa stressade Internet-tider – att man snubblar över godhet. I det här fallet hände det på det berömda Morrisforumet som den händige besöker när han vill veta nåt, eller vill dela med sej till andra av renoveringsdetaljer och -bekymmer. Bettys bensinpump har ju gett upp andan, och den händige skrev ett inlägg där han sökte efter en fungerande ersättningspump.
Två dagar senare svarar en man att han precis gått ut i ladan och testat en pump som han haft liggande. Den är han villig att skicka till Sverige, men han befarar att portot blir dyrt. Den händige bryr sej inte så mycket om det, utan blir mest glad att det finns en pump till (fortfarande vettiga) pengar. Jämfört med sista utvägen – en nytillverkad, resp kostnaden för en renoveringssats, alltså. Han frågar såklart vad den kostar men får inget riktigt svar, förutom att ”den ligger på posten”.
Hr Händig blir då lätt påstridig, men Den Vänlige Engelsmannen i andra ändan totalvägrar att ta betalt för annat än portot! Sex pund. Ja, ni hörde rätt. Han vill ha mindre än hundra svenska kriskronor för att skicka en fungerande bensinpump så att Betty kan få rulla igen. Helt osannolikt, och definitivt ovanligt generöst. Ham spirit revisited, liksom. Just så här fungerar den. (Jo, den händige la till lite så det räcker till ett par kalla öl på puben. Den Vänlige har förtjänat dom.)
Märkligt fenomen i dessa tider, inte sant? Ge bort nåt utan tanke på egen vinning, bara för glädjen att få nåt att funka i mottagaränden, liksom.
Finns det alltså en ”Moggy spirit” också? Jajamen, det är tydligt nu. Finns det en ” VW-bubbla spirit”? En ” X spirit” – där vi låter X stå för valfri entusiasthobby? Troligen är det så.
Var rädda om dom här ”ham spirit”-människorna när ni träffar på dom. Dom är omoderna, ganska osynliga och rätt sällsynta, och om dom utnyttjas av hänsynslösa egosvin så försvinner dom helt. Och försök tänka i deras banor nästa gång nån frågar efter en grej som du har liggande i skrotlådan. Tänk ”ham spirit” så blir världen en smula mindre elak.
